Därför är jag överens med Salman Rushdie och Ayaan Hirshi

Del I

 

2006 var ett rätt så tungt år för äskaren av ömsesidig respekt och tolerans. Krisen med de danska teckningarna kulminerade och till råga på muslimens officiella hållning som bakåtsträvande demon hade föreställningen om hans vardagshotande ondska flyttat in i offentliga rummet med besked, vare sig man välkomnade den eller inte. Det var inte en fråga om världsdelar eller civilisationer, utan nu låg hotet i egna stadsdelar, på egna föreningar och arbetsplatser. Det var ungefär samtidigt som en grupp celebra figurer och samhällsdebattörer publicerade sitt, av överskådliga anledningar, utöver alla andra uppmärksammade manifest om dåtidens omständigheter. Samtidigt intalade manifestet om ett presumtivt scenario där de aktuella händelserna endast utgjorde en upprinnelse, en faktor av flera, som bidrog till dess, om det inte motarbetades, apokalyptiska slut. Jag vill härmed slå mig för bröstet och mena att det finns en grogrund i deras artikel som jag, inför dess absoluta korrekthet, sänker huvudet.

Islamofobi är en myt, som i dagsläget är lika obeständig ur såväl rationell som realistisk aspekt. Det finns inget fog för det breda användandet av uttrycket, som i bästa fall leder till att fokus dunklas på både problemet och dess lösning. I dess betydligt mer frekventa sammanhang missbrukas ordet i samråd med mindre smickrande associationer, där vett och etikett är lika stora sällsyntheter som logik och perspektiv. Min tillsynes ofullgångna slutsats har sin förklaring, som jag med glädje kan resonera kring. Meningen är dock inte att relativisera med medicinska och lingvistiska termers exakta betydelse, utan snarare vilka associationer de är kopplade till. För den intresserade finns begreppets definition att begrunda hos den välrenommerade organisationen Runnymede Trust.

En fobi påpekar en rädsla som är okontrollerad, ihärdig och irrationell. En fobiker tar inte beslut om att aktivt åstadkomma sitt tillstånd och att i tid och otid framkalla dess symtom. Således vållar fobin stort lidande hos personen ifråga och även om personen är kunnig och medveten om tillståndet så förutsätter dess utbrott ofta omedvetenhet. Värt att tillägga är att en fobiker inte har önskat sin situation och denne gagnas självfallet inte av dess yttringar, utan snarare har personen ett genuint intresse att, både för sin egen och sin omgivnings skull, bli kvitt det, oftast, socialt handikappande tillståndet. Vilken islamofob kommer i närheten av att definieras av detta resonemang?

I jämförelse med andra sociologiska fobibegrepp så må det finnas en del gemensamt, men i helhetssynen på samhällsnivå så fallerar islamofobins relevans ännu en gång. Begreppet judeofobi, vars betydelse skulle innefatta samma tes som islamofobi, är idag förpassad till att endast beskriva den historiska aspekten på hatet mot judar. Man upptäckte tidigt att motståndet i många fall inte bara handlade om ogrundad rädsla, som kunde smältas med goda ord och fakta. Det medvetna hatet var en vedertagen komponent som var starkt kopplad till den utmålade juden som en konspiratorisk hotfull person, som trobärare, som etnisk/kulturell minoritet och som heterogenitet. Det fordrades ett annat sätt att se på det för att kunna åstadkomma en annan lösning. Som bekant har konceptet ersatts av ett mycket bredare, välanvänt och välmissbrukat, begrepp – antisemitism. Idag står en antisemit för alla nämnda kategorier av judehat, och en hel del annat därtill. Man kan, med rätta, diskutera begreppets givna territorium, reliabilitet och validitet. Det man inte kommer ifrån är den beundransvärda revidering av en förgången och bristfällig benämning av problemet, utan att samtidigt blint acceptera ordets legitimitet.

Ordet antisemitism aktualiserar i detta sammanhang en högst relevant problemställning. Ord som vi använder innehar en inre styrka som tolkas olika av yttraren och mottagaren. Ej sällan råder det diskrepans mellan bådas styrketolkningar, som leder till missförstånd, kollisioner och medvetet missbruk/utpressningsideologi. Ordets mening och styrka urholkas proportionerligt med felaktig användning.

Xenofobi är ett, för ämnet, aktuellt ord som exemplifierar detta. Ordet är försvenskat och betecknar generell rädsla för främlingar, under rådande internationell konsensus, i egenskap av skiljaktig etnicitet. Missvisande brukar ordet ofta pålysas som synonym till uttrycket främlingsfientlighet. Xenofobi är i sig ett brett uttryck som lika gärna kan beskriva rädsla för och osäkerhet inför främmande människor från delar i det egna landet som från andra delar i världen. Främlingsfientlighet står för en avog hållning mot främlingar, och i likhet med xenofobi är även främlingsfientlighet ett opreciserat ord. Främlingsfientlighet kan vara förknippad med rädsla, men ej nödvändigtvis uteslutande så. Baserad på attityden mot främlingar kan dessa ord ses tillhöra samma beskrivningskategori, där vi kan återfinna allvarligare överskrift med subkategorier – ordet rasism. Även detta ord har en historisk förankring som särskiljer sig från dess nutida breda användande. Utmärkande är att handhavandet har lett till utvecklande av subkategorier, som ämnar till att detaljdefiniera skillnaderna och låta ordet rasism i sig utgöra kategoriseringsrubrik. Detta skapar och illustrerar, i min mening, ett behov av nivåer, latituder, i begreppskategorin, då korrekta definitioner kan delas upp efter ordets unika rannsakan. Latitudapplicering är i vårt fall fullt möjligt, men är det rimligt?

 /Zheer

Annonser

8 svar to “Därför är jag överens med Salman Rushdie och Ayaan Hirshi”

  1. Victoria Says:

    Zheer: Jag väntar med förväntan på fortsättningen.
    Det är en intressant skilldring du gör i ditt skrivande.

    Mvh Victoria

  2. Ida D. Says:

    Det var det bästa som jag har läst i bloggvärlden under senaste tiden. Har aldrig sett ordet islamofobi som lämplig varumärke för dagens enorma islamhatiska vågen.
    Zheer har formullerat och förklarat det på otroligt skickligt sätt, med höga kunskaper och otroligt bra argument inom sin färgrika retorik.
    Som Victoria ovan, väntar jag på forsättningen.

    Vad säger Boss-Mehrako..? :o)
    Tror att hon är stolt att få liknande fantastiska artiklar och lysande bra skribenter :o)

  3. Johan Says:

    Lysande artikel Zheer!

    Du skrev att xenofobi skulle vara ett alternativ, men detta begrepp kan appliceras på alla folkgrupper oavsett nationalitet eller religionstillhörighet.
    Vore det inte bättre att ha ett ord som motsvarar ordet antisemitism men gällande för muslimer, med innebörden islamhat?

  4. Mehrako Says:

    Jag håller med dig Ida, en väldigt bra artikel och framför allt givande.

    Jo, jag känner mig väldigt stolt över våra skribenter, en ära att dem väljer att skriva för Betraktarens Öga =)
    Ida jag väntar på artikel från dig;)

    Finns en del synpunkter jag vill ta upp angående begreppet islamofobi, men hinner tyvärr inte skriva . Skriver igen på söndag;)

  5. Ida D. Says:

    xeno – är ett grekisk ord, och betyder främling;
    xen – på grekiska ”okänd”, användes även i gamla skrifter av Pitagora och Arkimedus, men väldigt sällan;
    Av detta utvecklades senare i matematiken förkortning X som har samma betydelse;

    Mehrako!
    Jag är för export-import mellan FFF och Betraktarens Öga :o)
    Nämligen, vi väntar på din artikel också.
    Om du skickar Zheer till oss, skicka gärna faktura också – det är värt att betala saftigt :o)

    Ingen har skrivit om begrepet ”islamfobi” på så sätt som den här skribenten har gjort och det gäller bara att uppdatera texten och hänvisa till texten ovan som en viktigt länk.
    Väntar artikelns alla delar som finns för att samla alla länkar under samma rubrik och att naturligtvis hänvisa till er.

    Jag tror att vi alla ska mer eller mindre finna behov i framtiden att ta upp citat från texten ovan. Det käns så bra träff liksom Zlatans mål :o)

  6. Zakaria Says:

    Zheer: Dunkelt sagt dunkelt tänkt. Du använder en massa avancerade ord i din framställan. Emellertid avslöjar du din okunnighet av hur språket fungerar.
    Som jag förstår det så anser du att ordet islamofobi är missvisande p.g.a det andra ledet i begreppet, nämligen ordet fobi. Anledningen till att judarna själva föredrar ordet antisemit är att ordet judeofobi saknar en etnisk komponent. De ideologiska bevekelsegrunderna för detta ‘ordbyte’ kan vi lämna därhän.
    Du stirrar dig blind på den bokstavliga betydelsen av fobi. Du missar det faktum att ett ord får sin betydelse av hur det används, i vilken kontext det används samt med vilka ord det kollokerar.
    Det finns ingen medicinsk diagnos som heter islamofobi med vilken den normala betydelsen av ordet kan sammanblandas.
    Min fråga till dig är hur ofta används ordet islamofob för att referera till en person som har en ofrivillig rädsla för muslimer eller islam?
    En enkel googlesökning visar att ordet används för att referera till personer som av ideologiska skäl ogillar islam och/eller muslimer inte gamla gummor i Norrland som har en patologisk ofrivillig rädsla för muslimer.
    Du gör en höna av en fjäder.
    Dock verkar du ha en sak gemensamt med islamofober (förutom att du är överens med några av dem det vill säga) båda vill avskaffa begreppet: islamkritik.blogspot.com/2004/10/islamofobi-varfr-kallas-det-s.html – 26k –
    Du bör koncentrera dig på att bekämpa islamofobi istället för att ägna dig åt semantiska hårklyverier.

    zeke the wolf

  7. Kort om kommunalval « Början av 2000-talet Says:

    […] ekonomisk och ekologisk kollaps, Ekonomikommentarer om att öka de offentliga utgifterna, och så Betraktarens öga, som (under provocerande rubrik) välkomnande ifrågasätter begreppet islamofobi. Jag tycker inte […]

  8. Zheer Says:

    Tack för kommentarerna. Del 2 är nu publicerad – cirkeln är sluten – jag hänvisar dit för diskussioner.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: