Kulturrasism

Tidigare inlägg med rubriken ”Ta seden dit man kommer” ledde till en intressant diskussion. Talesättet ”ta seden dit man kommer” brukar oftast väcka starka reaktioner både på gott och ont. Läste en intressant text som handlar om kulturrasism, i texten nämns även ”ta seden dit man kommer”.  Ni som har svårt att förstå varför folk reagerar negativt över detta talesätt, får möjligen lite bättre förståelse efter att ha läst texten.
/Mehrako
Kulturrasism

I kulturrasism uttrycks rasistiska principer och tankar om rasmässiga ‘väsen’, egenskaper, färdigheter och förmågor som effekt av kultur och kulturell tillhörighet. Kultur tros förklara dessa ‘väsen’ och skillnader i egenskaper, förmågor och färdigheter bland människor.

Kulturrasismen utgår från läran eller tron om att kultur är ett fenomen med eget ‘väsen’ och given en gång för alltid. Kulturen framställs ofta som en färdighet man får för att man tillhör en viss etnisk grupp eller religion och att man bär med sig ”kulturen” som ett bagage livet ut. Den ses som en egenskap som följer av en slags självklar, gemensam identitet och ursprung.

Kulturrasism följer ungefär samma principer som den biologiska rasismen och har på många sätt blivit det ‘acceptabla’ eller ‘respektabla’ sättet att föra rasistiska argument och åsikter som t.ex. att ”muslimer har svårt att jobba under kvinnliga chefer på grund av sin kultur”, eller ” zigenare, kosovoalbaner o s v, har en kulturell benägenhet att stjäla”. Kulturen fyller således samma funktion som biologin, religionen eller vetenskapen för att framföra rasistiska diskurser, åsikter och argument. Skillnaden är att det sker på ett mer subtilt eller dolt sätt.

Genom kulturrasismen inramas fysiska eller kroppsliga aspekter (som kännetecknar den biologiska rasismen) i tillsynes neutrala termer, som sättet att vara eller genom att åberopa en gemensam kultur. Ett bra exempel på detta är när man säger ”Afrikaner har rytmen, dansen eller musiken i kroppen”. Kultur har blivit ett finare ord för hudfärg och ‘rastillhörighet’.

Flera studier visar att rasistiska ansatser formulerar frågor om identitet och skillnader inte i termer av biologiska, kroppsliga eller fysiska aspekter utan utifrån kulturella egenskaper.

Kultur och kulturell tillhörighet har blivit ett av flera sätt att beteckna människor som inte anses uppfylla kroppsliga eller hudfärgskriteriet som finns i den föreställda svenska (och inte minst europeiska) gemenskapen.

Några exempel på resonemang av kulturrasistiska slag är när vissa forskare skriver om omvänd kolonisering av Västvärlden eller risken för etniskt krig i Sverige med hänvisning till de kulturella skillnaderna mellan svenskar och invandrare; eller när politiker hetsar folk genom tal om den ‘muslimska faran’ och att ‘det inte dröjer längre innan våra barn skall vända sig till Mecka’.
 

Andra exempel är när framstående politiker talar om att ”man ska ta seden ditt man kommer” samt att ”man skall rätta sig efter den svenska kulturen”; eller när framstående skribenter och forskare målar ett hotfullt scenario där de kulturella skillnaderna är av sådan grad eller natur att de inte går att överbrygga och assimileras i svensk kultur, samt att detta medför påtaglig risk för socialt sammanbrott.
Således används begreppet kultur för att i grunden uttrycka rasistiska idéer, i och med att hierarkier och särskiljningar av olika samhällsgrupper inramas i en kulturell förpackning och presenteras som naturliga och givna. I en sådan förpackning uppfyller ”kulturen” funktionen att rangordna människor som tillhörande högre- och lägre stående, över- och underlägsna kulturer.

Detta har medfört att rasistiska idéer förs fram av ”eliter” i form av salongsrasism. Dessa kommer till uttryck i t ex media och vetenskapliga diskurser om ”kulturkrock”. De utgår från föreställningen att kulturer är mekaniska företeelser och att kontakt leder till krock eller konflikt, och inte till öppenhet och utvidgad insikt om sig själv eller den andre. De ”kulturella skillnaderna” tas sedan som förevändning för att utestänga och diskriminera de grupper som upplevs som kulturellt annorlunda.

Därmed förvandlas i grunden rasistiska idéer och diskurser till ‘acceptabla’ och självklara förklaringar på socioekonomiska och politiska företeelser och problem, t ex att ”invandrare är lata, bidragsberoende, kriminella, drogsmugglare, respekterar varken lagen eller kvinnor, de förökar sig som kaniner, osv.”. Kulturen framställs i den offentliga debatten som både orsak och förklaring till sociala klyftor, arbetslöshet, kriminalitet, våldtäkt och andra problem.

Annonser
Publicerat i Mehrako. 4 Comments »

4 svar to “Kulturrasism”

  1. Galaxa Says:

    Mehrako: Håller med. Kulturrasism har använts flitigt världen över. I Sverige försökte man bl.a. med alla medel omforma den samiska kulturen till något som bättre passade det storsvenska; Samer skulle vara de exotiska vildarna i norr som inte skulle få ta del av de samhällsförbättringar som resten av landet utvecklade. Då var det inte direkt så att svenska staten tog seden dit man kom, direkt;) Och om uttrycket ”ta seden dit man kommer” används för att folk ska anpassa sig bortom den normala artighetens gräns uppfattas det ju som ett angrepp. Det var därför som jag tycker man skulle ”ta tillbaka” talesättet: Ett talesätt som skulle kunnat användas till något trevligt används på som maktmedel. Varför ska folk som är misstänksamma mot andra få patent på det?

    För talesättet har också en helt annan innebörd på det lilla planet. När jag har hört detta uttryck som liten var det ett uttryck för att jag skulle vara artig när jag kom till ett nytt sammanhang. Det kan det ju inte vara något större fel på att vara. När jag bodde i USA ett tag tog jag seden där vad gällde en massa rent praktiska saker. Jag tror att många som fått uttrycket kastat på sig i otrevliga sammanhang inte förstår att för många är detta inte alls ett talesätt som de använder för att trycka ner någon, utan för att säga till sig själva och sina närmaste att man ska bete sig belevat när man kommer någonstans. Men jag har inte något problem att förstå det omvända, så:

    Vid närmare eftertanke är det nog bättre att skrota uttrycket helt, eftersom det nu används på ett trist sätt, och hitta på ett nytt och fräscht, som bättre beskriver den trevliga sidan av att komma till ett nytt sammanhang och ta till sig intryck där, i stället för att det implicit ska kännas att man ska behöva utplåna sig.

  2. Linus...på linjen Says:

    Människan har en förmåga att dölja och just benämna saker som är negativa på ett visst sätt i syfte att beklä det som att vara något som inte är så farligt.

    Men det är just det som är det farliga, när negativa saker blir som en naturlig del som tillhör vår vardag, vårt språkbruk och även kultur.

    En oerhört bra text som reder ut begreppen, glasklar.

    Tack Mehrako

  3. Fredrik Says:

    Man kan fråga sig varför det blir ett sådant HALLÅ när man vill värna den svenska kulturen? ”Rasism” skriker nån och en annan säger ”vilken svensk kultur?”. Samtidigt har varenda invandrargrupp sina egna kulturföreningar i Sverige och det dansas folkdans från hela världen i varje förort. Skulle alla världens folk ha en egen kultur men inte vi svenskar?

  4. Mehrako Says:

    Fredrik:

    Du verkar ha missförstått inlägget.
    Det är inte en kritik gentemot den svenska kulturen eller någon annan kultur.
    Vem har sagt att svenskar inte ska besvara den svenska kulturen?
    Läs texten igen, det är tydligt att du inte har förstått innebörden.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: