Prövningar

Om en vecka åker jag till Mecka. Detta är andra gången jag åker. I vintras åkte jag till Mecka för första gången för att utföra hajj, den muslimska vallfärden. Många av mina bekanta som tidigare varit där berättade om hur underbart de haft det på deras resor dit. Bland muslimer är hajj bland det största man kan uppleva. Jag åkte dit, lite osäker på hur resan skulle vara för mig. Tänk om det inte blev den där stora upplevelsen för mig?

 

Hajj är den femte och sista av islams pelare (förutom den finns trosbekännelsen, bönen och allmosa). Hajj innebär att de för alla muslimer anses vara en religiös plikt att minst en gång i livet vallfärda till Mecka och utföra vissa moment där. Hajj inträffar under en viss period varje år och alla som vill utföra sin Hajj måste åka dit under den tiden. Med 1,4 miljarder muslimer i världen förstår ni att trycket på Saudiarabien under denna tid är massivt. En press de sköter beundransvärt bra.

 

Det finns två saker relaterade till min Hajj-resa som verkligen gjorde intryck till mig. När man utför hajj får man inte bete sig illa. Om man bråkar slåss eller på annat sätt beter sig illa eller aggressivt blir ens Hajj inte godkänd. Som ni kan förstå blir detta en oerhörd prövning i tålamod. Till att börja med är det oerhört trångt. Sedan är det varmt. Det blir mycket väntan och många köer. Man får vänta på bussar, och på hotellrum och köa för att tvätta sig inför bön och för att komma in till moskén. Det som är svårast av allt är dock inte alla köer och de oändligt många timmar av väntan. De (minst) tre miljoner människor som kommer dit beter sig inte alltid exemplariskt. Kruxet är bara det att även om någon beter sig knasigt gentemot dig så ska man behålla lugnet och inte bli arg. Det innebär att även om du stått och väntat med din grupp i över sex timmar på att en buss skall komma för att ta er till hotellet och en annan grupp smiter före precis när bussen kommer så ska man fortfarande vara god och glad ;-). Det är fantastiskt. Jag som annars är en oerhört temperamentsfull människa blev förvånad över viken kapacitet man har. När man kom tillbaka till Sverige var det inte mycket som kunde gå en på nerverna, framför allt inte en buss som var två minuter sen…

 

En annan sak so jag absolut älskade med hajj var att när man åker dit så klär alla sig i likadana kläder. Det innebär att oavsett om du är kung i Sverige eller slav från Bangladesh så har alla likadana kläder på sig. Man kan inte genom en persons yttre se om denne är rik eller fattig. Alla klär sig likadant, ställer upp bredvid varandra inför bön, gör samma moment samtidigt sover tillsammans… det är en fantastisk känsla av gemenskap och jämlikhet. Jag upplevde det som det ultimata sättet att verkligen visa att vi alla är lika inför Allah. Ingen är bättre än någon annan.  En välbehövd injektion av ödmjukhet. Nu ska jag dit igen. Can’t wait.                  

/Cherin                  

Annonser
Publicerat i Cherin. Leave a Comment »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: