Blir det ett maktförhållandet p.g.a. att det är muslimska lärde som uttalar sig?

Efter en mycket intressant debatt den sista mars på Mosebacke om postmodernism och islam vill jag göra följande reflektioner. Abdelwahid är en utmärkt debattör, inte bara för att han är påläst och kunnig inom både sekulära och teologiska frågor utan också för att han har en förmåga att snabbt analysera, sammanfatta och förmedla. Alltså en föreläsare och debattör jag gärna skulle se mer av.

Efter diskussionen kändes det som att postmodernismen framstod i sin rätta dager; en teoretisk konstruktion som varken kan omsättas eller tillämpas i verkligheten. (Deso märkligare blir den när man försöker ställa den mot en konkret ideologi som Islam vilken tillämpats i över ett millenium) Relativism i form av att inte erkänna en objektiv sanning är en utopi. Eller som A.Wahid uttryckte det: en tunn fernissa som försvinner ganska fort eftersom alla människor har åsikter när man väl ifrågasätter deras val och livsstil.

Att hela samhället är uppbyggt på ideologier vi röstar på med partiprogram och värderingar som anses som sanna – som konservatism, liberalism och socialism – borde vara tillräckligt för att omintetgöra seriösa anspråk på att vi lever i ett postmodernt samhälle. Inte minst verkar ju alla ideologierna under den absoluta sanningen om folkets rätt att styra sig självt: demokrati. T.ex. indoktrineras barn redan i skolan med stöd av läroplanen till demokratiskt tänkande – alltså värdegrundande inlärning.

Ingen kan på allvar mena att man idag skulle kunna ställa sig upp och säga att även nazism skulle kunna vara en sanning lika mycket som andra ideologier (=relativism/postmodernism). Orsaken till detta ligger i det som A.Wahid kallade för förnuft som Gud gett människan; något som alltså kan betraktas som a priori. Överhuvudtaget de moderna rättighetskonventionerna (FN-stadgan m.fl.) som finns idag om förbud mot slaveri, att alla ska vara jämlika m.m. utgår från värdegrunder som egentligen inte går att kategorisera på annat sätt än naturrätt; dessa är sanningar man tar för givet (eftersom de ter sig ”naturliga” och förnuftiga) och som inget modernt eller postmodernt samhälle (förhoppningsvis) frivilligt skulle släppa i det träsk som utgörs av relativismens anarki (= postmodernism).

Postmodernismen kan därför sälla sig till de andra obsoleta teoretiska konstruktionerna som utgör slagträn med vilka man försöker omintetgöra religion.

Något som slog mig i slutet av diskussionen var när Erika, postmodernisten, som svar på A.Wahids utlägg om att det är de lärde i Islam som definierat vem som är muslim utifrån Koranen och sunna. Hon anmärkte och pekade på att det var en maktrelation, ett maktförhållande där de lärde minsann bestämde över vanligt folk, varpå en del av publiken nickade instämmande och ojjade sig… Vad hon bortsåg ifrån var att även hon, utifrån ett maktförhållande i egenskap av universitetsforskare (lärd) och postmodernist, satt och definierade
vem som var postmodernist och därmed utelöt oss andra från postmodernismens kalla famn. Oj oj oj…Om jag skulle säga att jag var en postmodernist som trodde på en objektiv verklighet skulle ju hon tillrättavisa mig och säga att jag inte kunde anses som postmodernist eftersom jag inte var anhängare av relativismen.

Eller blir det ett maktförhållandet p.g.a. att det är muslimska lärde som uttalar sig?

Gästskribent, Josef 

Annonser

6 svar to “Blir det ett maktförhållandet p.g.a. att det är muslimska lärde som uttalar sig?”

  1. Lars Says:

    Att jämföra en universitetsforskare med religiösa lärda är inte ett hållbart argument.
    De lärda har inte samma status som forskare, som varken har varken makten eller plattformen att döma ut människor, eller bestämma vad som är rätt eller fel.

  2. Kattis Says:

    Intressant att det kan bli så känsligt när man använder sig utav postmodernisternas/relativisernas egna retorik men applicerar det på andra synsätt. Det borde inte vara en omöjlighet att tro på en objektiv verklighet men samtidigt erkänna t.ex. relativismen som en befäst och seriös teori..av vår tid. Mycket har ju varit bundet till tid och rum över historiens gång.

  3. Josef Says:

    Jag vet inte vilket universitet du har studerat på Lars, men där jag studerat hade forskarna makt att döma ut vad som var rätt och fel när de rättade mina tentor.

    På samma sätt som i alla andra system föreskriver Islam ett domstolsväsende som däremot har att döma i vad som är rätt eller fel. Domstolen tar förstås hänsyn till de lärdas åsikter. Precis som domstolar i moderna samhällen tar hänsyn till forskarnas bedömningar i form av t.ex. bevisning eller när det gäller juridik tar de ställning för den ene eller den andra juridiske forskaren.

    Även i muslimska domstolar måste man vara jurist men det kan också sitta lärda som haft fiqh (=juridik) som ämne. På samma sätt sitter duktiga juridiska forskare/teoretiker i Högsta domstolen i Sverige.

    Lars kan därför behöva vränga sig ur sin etnocentriska världsbild och ta itu med sina fördomar om skillnaden mellan muslimska lärda och moderna forskare. Då måste man ju börja med att anstränga sig och faktiskt försöka ta reda på vad som faktiskt gäller i Islam, enligt muslimska källor och inte enligt vad västs islamofoba populärmedia skriver.

    Och Kattis har helt rätt i att man kan tro på en objektiv verklighet och samtidigt erkänna, acceptera att det finns samt respektera andra ideologier/idéer och att det finns människor som tror lika mycket på dem – t.ex. postmodernism, utan att överge sin egen. Annars hade det varit helt inkonsekvent och omöjligt att i muslimska länder tillåta andra trosutövningar för de har bevisligen funnits och finns alltjämt.

  4. Arash Says:

    Hmm, jag skulle vija fråga dig, vad har du och Abdel Wahid för relation egentligen???!

  5. Lars Says:

    Josef:

    Jag har kunskap om islam och har verkligen inte en etnocentrisk världsbild!

    Jag tycker fortfarande inte att man kan likställa en lärd med en forskare.

    Att få sina tentor /prov rättade är inte vad jag kallar för makt, för att de kan knappast missbruka sin position som forskare och rätta tentan som de själva behagar, det finns vissa kriterier som du och lärarna måste uppfylla.
    Sedan har du som elev rätt att överklaga lärarens beslut om du anser att du har fått fel betyg.

    En lärd har däremot makt över sin församling på ett annat sätt, genom att i sina predikningar kunna påverka många av individens livsval.

  6. Josef Says:

    Lars:

    Det finns en förklaring till att universitetsstudenter vill ha anonymt rättade tentor och huvudanledningen är nog just för att det finns forskare som missbrukar sin makt. Jag känner väl till den förvaltningsrättsliga rätten att överklaga tentor och den ger jag inte mkt för i praktiken (dock inte föremålet för denna diskussion).

    Anledningen till att jag anser att du är okunnig och fördomsfull vad gäller Islam är din argumentation. Etnocentrisk är du för att du pekar på ngt du tycker är negativt hos en annan/annat ideologi/kultur/system men blundar för samma brister i din/ditt egen/eget.

    Din argumentation brister i att du inte verkar ha kunskap om vad en ”lärd” är inom islam. Ditt exempel är att en lärd ger predikan och missbrukar sin position som den själv behagar (det är i alla fall vad du jfr med när du ska påvisa skillnaden mot en forskare). Det finns väldigt få med statusen ”lärd” inom islam – oändligt mkt färre än västerländska professorer.

    Någon som predikar kallas däremot för predikant, möjligen böneledare (arabiskans khateb eller imam). En lärd (alem) är alltså ngt helt annat och av en helt annan kaliber än en predikant eller böneledare.

    En lärd kan visserligen ge predikan och lära ut och inspirera, men inte utifrån din fördomsfulla utgångspunkt att en lärd eller predikant påverkar p.g.a. sin makt och vad den själv behagar. En lärd eller predikant kan inte hitta på en regel medan han står och predikar utan måste ha en gedigen bakgrund till vad han säger.

    Du har ett fördomsfullt synsätt och är okunnig om den islamiska metodiken som kräver att du dels måste vara en lärd med allt vad det innebär av kunskapskrav och självklart utgå från Koran, sunna, tidigare skrifter och domar osv innan en islamisk och juridisk regel ska påstås gälla. Därefter ska andra lärda acceptera den nya regeln.

    Vidare framstår det som att du tror att ”lärd” (arabiska alem) är en titel som ger en lagstiftande makt på något vis. En lärd inom fiqh (juridik) som yttrar sig och som är erkänd inom en rättsskola kan få sin åsikt respekterad – om andra erkända och respekterade lärda inom fiqh (inom samma rättsskola eller inom andra rättsskolor) accepterar åsikten. Det är inte lätt för först kommer de kräva bevis för åsikten och rigoröst undersöka metodiken.

    Det är av den anledningen som världens muslimer inte ger en potatis för Bin Ladens uttalanden och åsikter och inte heller för Khomeinis dödsdom mot Salman Rushdie.

    Du blir heller inte en lärd för att du har en maktplattform som en predikostol eller ett TV-program.

    Läs på!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: